Om film

Bloggutmaning365:

VECKA 3 - FILM
Jaha, hur ska jag lösa det här nu då. Sanningen är att jag knappt tittar på film alls. Jag förstår inte poängen med film när det finns tv. Som att bli kär i nån och bara få vara med dem i en dag, i stället för i tio år. Konstigt.

 013. Vilken är din favoritfilmgenre?
Dokumentärfilm. Eller snällfilm. Typ animerad familjefilm och lökiga romcoms.

014. Ser du helst på film hemma eller på bio?
Helst: hemma hos någon annan. I glada vänners lag.

015. Vem är din favoritskådespelare?
Senast jag fick den här frågan svarade jag Emily Watson, fast det var möjligen mer sant då (1996) än det är nu. Jag vet inte. Jag har ingen "måste-se-allt-den-gör"-person.

016. Om du fick leva i en film, vilken väljer du?
Wall-E? Flyta omkring oformlig i en tv-fåtölj hela dagarna. Antingen det eller så vill jag flytta in i Fylke, fast utan alla krig och läskigheter förstås. Bara äta second breakfast och föda en massa barn. Nej fy vad tråkigt det låter, jag ändrar mig. Jag vill leva i vilken film som helst som utspelar sig i New York.

017. Tipsa om vad du vill som har med film att göra.
Gör egen film!

018. Hiss & Diss - Filmer
Hiss: att det är en kort stunds verklighetsflykt.
Diss: att det är en så KORT stunds verklighetsflykt.

019. 5 filmer man inte får missa
Ni ska ju överhuvudtaget inte lita på mina tips. Ända upp till gymnasiet brukade jag svara "Memphis Belle" eller "Patch Adams" (hahaha!) när nån frågade efter favoritfilm. Men ok, jag kan göra en Glenn Hysén-lista över fem random filmer man borde se:

Lars and the Real Girl
Kramer vs. Kramer
Team America: World Police
Dear Zachary
Billy Elliott

Filmer man ser om

Vilka filmer har man sett flest gånger? frågar sig Caroline Hainer och delar in sina multiplar i olika kategorier: Filmer man såg som barn, filmer man sett om av slump eller under påverkan av andra, filmer man faktiskt aktivt väljer att se om och filmer man till och med ser flera gånger på bio.

Jag ser rätt sällan om film. Jag har aldrig sett samma film två gånger på bio. (Överlag ser jag inte så mycket film, hur hinner man det när det finns så mycket tv?) Jag kommer ihåg när jag såg American Beauty på bio. Ett par saker i den knockade mig helt och hållet. Jag tänkte på dem i veckor efteråt, det var en av mitt livs största filmupplevelser. Jag har aldrig sett om den.

Omtittningsfrekvens säger nog mindre om filmens kvalitet än vad man kanske tror. Men det är en intressant fråga. Vilken film har jag egentligen sett flest gånger?
Så här skulle nog mina kategorier se ut:

1. Filmerna man hakade upp sig på under barndom och tonår.
Förutom barnfilmerna (Disney, Astrid Lindgren) hamnar här diverse "tokroliga" komedier. Glöm inte kamelerna har jag nog sett minst sju gånger. Detsamma gäller Top Secret. Den förstnämnda råkade vi ha på VHS, den sistnämnda hyrde vi då och då i kompisgänget pga det roligaste vi visste.

2. Filmerna som ofta går på tv och som man stannar i när man råkar zappa in i dem.
Ofta romantiska komedier. Matinéer. Snälla filmer liksom. Notting Hill har jag nog sett flera gånger, om inte alltid från början till slut. Pretty Woman eller liknande nostalgirullar. En värsting till syster 2. Svenska cornyklassiker, typ Göta kanal eller Strul.

3. Traditionsfilmer.
Här hamnar julfilmerna, rysarklassikerna och de där som liksom blivit en grej i bekantskapskretsen. Sound of music har man väl sett sju? tio gånger? Elf har jag sett i alla fall tre, av någon anledning. Likaså Nightmare before christmas. Kan du vissla Johanna, såklart, om den räknas. (Sambon säger Ivanhoe, pga nyårsdagsbakistradition, men jag har nog aldrig sett den i sin helhet.) Life of Brian eller någon annan Pythonsk.

Det finns förstås en handfull filmer jag faktiskt valt att se om bara för att jag var sugen att se dem igen. Stranger than fiction. Wall-E. Lars and the Real girl. Men ingen av dem kommer över tre tittningar.

Så, vad blir slutsatsen? Jag gissar nån Disney. Aladdin kanske. Eller Sound of music. Eller vad som helst med Julia Roberts och/eller Hugh Grant. Eller mest troligt någon jag glömt, för nu står det helt still.
Hjälp mig, vilken film har du sett flest gånger?

Försökte Littorin nedstiga till helvetet?

Efter att den tidigare arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorins fru la ut en bild på honom hållande en tax och med fötterna badande i en ugnsfast form blev gruppen "Vi gör en Littorin" gårdagens succé på Facebook. Alla som hade ett husdjur och en fotstor vattenbehållare uppmanades lämna sitt eget bidrag (med i många fall mycket skojiga resultat).

Men för oss som sett filmen "Constantine" från 2005 ringer en varningens klocka i bakhuvudet. För hur är det Constantine (Keanu Reeves) gör när han ska besöka helvetet? Jo, metoden för att nedstiga tillfälligt till dödsriket är att sitta med fötterna i ett vattenbad med en katt i knät.

Hmm. Kanske är Sven Ottos tilltag inte så oskyldigt som det verkar.
(Tack till Littorin-gruppmedlemmen Jenny Lindahl Persson som påminde mig om detta.)

Briljant barn

Tobias Norström har samlat några sköna första provspelningar av Conan, Jimmy Fallon och Natalie Portman bland andra, se dem här.

Han hade däremot inte med min favorit i genren: När Henry Thomas testas inför E.T. och visar upp en häpnadsväckande inlevelseförmåga. "Ok kid, you got the job". #blogg100
89.

Strötankar en tisdag

– The Voice US och The Voice AUS tuggar på starkt. The Voice UK är svagare, American Idol klafsar i bottenträsket.
– Mitt svenska favoritprogram för tillfället är "Mot alla odds", det är så orimligt varmt och inspirerande hela tiden?
– Känns tryggt med Stefan Åsberg i nyhetsrapporteringen från Boston.
– Här kan man se klipp från "Maron" som har premiär 3 maj och som jag ser väldigt mycket fram emot, även om skådespeleriet i klippen är en smula tveksamt.
– Såg Ellen offentliggöra i sin show att det kommer en uppföljare till Hitta Nemo som ska handla om Dory! "Finding Dory" är den naturliga titeln och filmen kommer 2015. Det kan ju bli riktigt bra.

#blogg100
84.

Bästa galaögonblicken från AFI

Det amerikanska filminstitutet, AFI, delar varje år ut ett "Life Achievement Award" som firas med en hyllningsgala. Där samlas de största filmstjärnorna för att klappa varandra på ryggen och tävla i  klyschor om den aktuella pristagarens förträfflighet. Men ibland händer även sådant som är värt att minnas. Här är min topplista över de bästa AFI-gala-ögonblicken:

1. Elaine May om Mike Nichols 2010.
 Jag älskar den här kvinnan. Så oerhört rolig. Elaine May ger det kanske mest surrealistiska hyllningstalet någonsin till sin gamle parhäst Mike Nichols. (Rolig den här kvällen var också Kevin Spacey som imiterade Jack Nicholson och Christopher Walken.)

2. Rosa Parks hedrar Sidney Poitier 1992.
 James Earl Jones pratar om Sidney Poitiers betydelse för amerikansk integration och det går ett sus genom publiken när de inser att medborgarrättshjälten Rosa Parks är på plats i lokalen.

3. Verklighetens män saluterar Tom Hanks 2002.
 Den kanske bästa galan av alla (i sin helhet) är hyllningsgalan till Tom Hanks. I klippen ovan ser ni två krigsveteraner från det verkliga "Band of Brothers" och astronaut Jim Lovells tal. Älskar Toms min.

4. Bill Clinton ställer upp för Warren Beatty 2008.
 Att ha en gammal president som vill vara med och hylla en är inte så pjåkigt. Bill Clinton tar över scenen totalt med karisma, självdistans och en historia om en oväntad kampanjarbetare.

5. Kärlek till Meryl Streep 2004.
Om Tom Hanks-galan är min favorit är Meryl Streep-galan en klar tvåa. Finns massor av bra stunder. Här ovan ser du Tracey Ullman få ett bryt och James Woods berätta vackert om Meryls stora kärlek. Missa heller inte Nora Ephron.

6. Carrie Fisher roastar George Lucas 2005.
Carrie Fisher skräder inte orden om mannen som "förstört hennes liv".

7. Steve Martin om Jack Lemmon 1988.
Steve Martin tar fräckt åt sig äran för Jack Lemmons framgångar.

8. Michael Douglas får besök av långväga gäst 2009.
 Michael Douglas uppmärksammades inte bara som filmstjärna utan även för sitt humanitära arbete. Fint var det också att pappa Kirk fick en stående ovation.

9. Ingrid Bergman leder galan om Alfred Hitchcock 1979.
Gud vad hon var classy, Ingrid. Här berättar hon om det bästa råd hon fått som skådespelerska.

10. Sandra Bernhard är bitter på Robert Deniro 2003.
Robert De Niro får en släng av sleven för sin slutenhet av en avmätt Sandra Bernhard.

Det var veckans måndagslista! Enjoy.
#blogg100
55.

The Staircase

Har du missat en av de bästa rättegångsdokumentärer som någonsin gjorts, "Soupçons" – mer känd under sitt engelska namn "The Staircase" – på svenska "Dödsfallet" – får du din chans när Kunskapskanalen nu sänder hela serien, ett avsnitt om dagen åtta dagar i följd med start på söndag kl 22.00.

Dokumentärserien från 2004 av Jean-Xavier de Lestrade handlar om amerikanske författaren Michael Peterson och den rättegång som följer på Petersons hustrus död. Hustrun Kathleen har enligt Peterson och försvaret dött efter att ha fallit ner för en trappa. Åklagaren hävdar mord. Det är en närgången nagelbitare med fler skruvar och vändningar än den mest välskrivna thriller.

Lördag 30 mars sänds sedan den första delen i den efterlängtade uppföljningen från 2012 i SVT2. Jag kommer definitivt att titta.

#blogg100
52.

Oscarsgalan 2013

Ja, vad säger man. Allt överskuggas ju av svenskvinsterna, tre stycken! Mäktigt. Plötsligt kom vi alla lite närmare det stjärnuniversum som annars ter sig så ouppnåeligt. Känner inte ni också att hela världen liksom öppnar sig i såna där ögonblick? Kittlande och deprimerande på samma gång, lika delar allt-är-möjligt och vad-fan-gör-JAG-av-mitt-liv-då.

I övrigt: Diggar verkligen Anne Hathaway och Jennifer Lawrence, kul att de vann.
Shirley Bassey! Adele! Barbra! Grymma.
Seth MacFarlane vet jag inte vad jag ska säga om. Väldigt ojämn insats. Hamnade nog på plus ändå, trots trötta bög/bröst/judeskämt.
Daniel Day-Lewis. Such a class act. Äntligen ett ordentligt tacktal. Och när man talar om class act – Michelle Obama. Och så får Ben Affleck avsluta i ett speedat meltdown av känslor, fint ändå.

Peace out!

#blogg100
34.

Skarsgård och King

Henrik Torehammar påminde mig igår om filmen "Hunden som log", minns ni den? Den kom 1989 och handlade om ett kompisgäng som anstränger sig för att ge den döende hunden King en så fin sista tid som möjligt. Jag lyckades söka mig till titeln (som Henrik efterlyste) efter ett vagt minne om att de sjunger "You're the voice" och "Peggys sång", men hade helt glömt att det ju är en ung Alexander Skarsgård som spelar huvudrollen!
 
 #blogg100
20.

Samara har blivit stor

Visste du att läskiga "The Ring"-tjejen, Samara:


...ser ut så här nu:


Daveigh Chase heter hon, föddes 1990 och har hunnit med en hel del under sina snart 23 år. Hon har bland annat varit Samantha Darko i Donnie Darko, rösten till Lilo i Lilo & Stitch och Chihiro i Spirited Away och nu senast kunde man se henne som Rhonda Volmer i Big Love.

 #blogg100
14.

Hyrvideobutik? DVD? Fodral?

Tänk att jag fortfarande bara har sett halva "Fyra nyanser av brunt" eftersom den pga längd var uppdelad på två dvd-skivor och det i fodralet från hyrvideobutiken bara låg den ena.
Och tänk att när jag säger det till mitt framtida barnbarn kommer det att vara så många saker i den meningen barnbarnet överhuvudtaget inte förstår.

#blogg100
13.

Ryan Toby – men sen då?

Den stora stjärnan i filmen "Sister Act 2" (På svenska: "En värsting till syster 2") som i år fyller tjugo år är förutom Whoopi Goldberg naturligtvis Lauryn Hill. Men minns ni Ahmal? Den timida, spensliga killen som släppte loss gospelrösten i "Oh happy day":

Ryan Toby heter han, han var femton år när filmen gjordes och är nu trettiofyra. Vad hände med honom egentligen?
Ja, precis som Lauryn Hill så valde han musikbanan istället för skådespelarbanan. Han gjorde en liten roll i filmen "Prison Song" 2001 men annars har det varit musik för hela slanten.

Tillsammans med Claudette Ortiz och Robbie Pardlo bildade han R&B-gruppen City High som släppte en skiva på Wyclef Jeans skivbolag i början av tjugohundratalet – men ett triangeldrama splittrade gruppen (Claudette lämnade Robbie och gifte sig istället med Ryan) och efter det satsade Ryan på en karriär som låtskrivare. Mary J. Blige, Usher, Ruben Studdard, Monica, Lionel Richie och Chris Brown är några artister han skrivit låtar åt och han var bland annat med och skrev Will Smiths megahit "Miami".

Sen började det gå lite trögt. 2006 släppte han soloalbumet "Soul of a songwriter" men det blev väl inte direkt någon succé. Han och Claudette, som har två barn tillsammans, skilde sig året efter.

Det nyaste jag hittat om honom var denna rätt sorgliga video från i somras där han på en klubb tänkt för nya, up-and-coming-artister i jakt på skivkontrakt pratar om hur han firar tjugo år i musikbranschen, att han en gång hade ära och berömmelse och levde sex, droger och rock'n'roll-livet men att han lärt sig att inget är viktigare än att följa kallelsen från Gud.
Varning för en smula falsksång:
#blogg100
2.

Oscarsnominering till Ebba-och-Didrik-skådis

Grattis till Ebba-och-Didrik-Philip eller Malik Bendjelloul som han egentligen heter som blev Oscarsnominerad idag! SVT-medarbetaren blev nominerad för sin dokumentärfilm "Searching for Sugar Man", den första svenska dokumentärfilm på 41 år att få den äran.

(För Philip, hoppa till 3.00 i klippet).

Här hittar du alla nominerade.

För dig naken

Läser årssammanfattning efter årssammanfattning och försöker samla kraft till en egen men det går trögt. Jag lider definitivt av det Fredrik Wikingsson pratar om i senaste F&F-podden (för övrigt superfin), nån sorts massiv minnesluckeansamling (hur han nu formulerade det, jag minns inte riktigt. No pun intended). Någon personlig 2012-odyssé blir det nog inte, men kanske några ord om det gångna tv-året. Snart.

En sak som hände 2012 var i alla fall att jag blev våldsamt förtjust i den värmländske konstnären Lars Lerin, och en bedårande dokumentär om honom och hans brasilianska kärlek Junior försvinner strax från SVT Play, så skynda skynda om ni inte sett den ännu! Ni har en dag på er och ni hittar den här: För dig naken.

Coco och Killer Karaoke

Gillar du det långa, ostörda, nördiga samtalet? Då kan jag tipsa om Conan O'Briens intervjuserie "Serious Jibber-Jabber", webbexlusiva och timslånga möten med intressanta personer. Här Judd Apatow: Eller gillar du kanske lite mer... action? Mindre finlir och djup och mer hysteri? Då kanske nya "Killer Karaoke" är någonting för dig! Premiär imorgon på truTV: (Tack för tips, Philip Teir och Jonas Peterson).

Last minutes with Oden

Återfann i veckan en gammal favorit. Visst har ni sett denna?

Last Minutes with ODEN from Eliot Rausch on Vimeo.

Lori Petty

Saknar man inte den här bruden lite? Jag vet inte varför, kanske är det hennes androgyna stil, kanske att hon påminner om en mörkhårig Ellen Degeneres, kanske är det bara ren nostalgi, men hon är en av de där skådisarna med en särskild plats i mitt hjärta. Lori Petty heter hon och är förstås mest känd för sina roller i "Point Break" och "Tjejligan".

Efter det gick hon vidare till diverse biroller, en huvudroll i kultrullen "Tank Girl" och hon skulle spelat mot Stallone i "Demolition Man" men det skar sig med producenterna och hon byttes ut mot Sandra Bullock.

Jag blev glad när jag såg henne i ett avsnitt av "House" för några år sen, men annars har inte så mycket av det hon pysslat med nått Sverige.

2010 debuterade hon som regissör med den självbiografiska "The Poker House" där Jennifer Lawrence spelar henne. Den handlar om Pettys uppväxt med en knarkande prostituerad mor och en pedofilhallick till styvfar som våldtog henne när hon var fjorton. Yikes.

Jag ser om "Point Break" så länge.

Vad händer med kvinnor efter 30!?

Utökade nyligen utbudet av tv-kanaler hemma (omodernt, jag vet) och ett oväntat kvällsnöje det förde med sig var att läsa beskrivningarna av de erotiska programmen i tablån. Att någon har betalt för att skriva detta? (Notera att det är samma regissör i de båda exemplen...)

Och vad tror ni om den översta? Hänger man med i intrigen utan att ha sett Double decker sandwich 1-8?

POP goes my heart

Har nu haft den här på hjärnan i drygt en vecka. Den är omöjlig att skaka av sig. Ungefär när som helst kommer jag att självantända.

My week as @sweden / Sara